Det där med TV och film...

Jag har sett ovanligt lite film på sistone, vilket inte är riktigt likt mig. Att jag har valt bort TV-tittande helt och hållet sen ett tag tillbaka känns oerhört skönt. Jag spenderade lätt ett par tre timmar om dagen framför TV:n. Nu försöker jag lägga min tid på böcker och musik istället. En del av tiden går även åt till min träning. Känns som ett helt ok byte faktiskt. Jag saknar inte varken CSI eller... eh... tja... allt det där andra som jag tydligen tittade på.

Enligt SCB tillbringar var tredje 10-18-åring tre timmar eller mer framför TV:n en vanlig vardag. Jag skulle inte tro att vi vuxna hamnar långt efter. Om vi hamnar efter över huvud taget.

Naturligtvis är inte allt som visas på TV skräp. Inte allt. Men nästan. Min egen övertygelse är att alla dessa såpor bara är en form av visuellt tuggummi som ska hålla oss kvar länge nog för att reklamen ska hinna kicka in, och på ett undermedvetet plan förankra att just Libresse har den skönaste passformen med de tuffaste vingarna. Libresse Stealth Bomber - Fullkomligt osynlig. Även på radar... typ. Sen slutar jag aldrig att förbluffas över alla som är så fantaaaastiskt nöjda med sitt diskmedel. Jag känner flera stycken, jag lovar. "Jamen det är sååå drygt!". "Myyyyycket bättre än alla andra diskmedel jag provat, och jag skulle aaaaaldrig byta!".

It's a fucking diskmedel. Get a grip.

Men när det gäller film, så har jag blivit lite mer petig när det gäller vad jag ska se när jag väl sätter i en DVD. Jag vill vara hyfsat säker på att det kommer att vara en bra film ("jag med" säger många då, och plockar ner American Pie 3 från filmhyllan. Jamenvaf...). Jag har funderat lite och kommit fram till att jag har lite olika kriterier som ska uppfyllas för att jag ska vara nöjd med min filmupplevelse.

1. Det ska finnas ett budskap och som berör mig känslomässigt på något sätt. Efteråt vill jag känna mig som något mer än jag var innan. (Pay it forward, K-pax, Shine, Den bästa sommaren...)
2. Det ska vara vackert. Filmat med känsla, fantastisk musik, storslagna scener. (Det stora blå, The house of flying daggers, The last samurai...)
3. Mind blowing action. Välkoreograferat underhållningsvåld när det är som bäst. Yes, I love it! (Sin City, X-men, Den 13 krigaren, Hellboy...)
4. Allt som kan klassas som Science Fiction. Snacka om filmheroin av bästa sorten. (Blade Runner, Alien vs Predator, Riddick, Transformers...)

Som regel räcker det att ett av dessa kriterier uppfylls för att jag ska känna mig nöjd. Men ibland får man med flera, och då börjar det bli bra på allvar. "V för vendetta" är ett av dessa mästerverk. Inte så jättemycket science fiction över den iofs, men likväl... ett mästerverk.

Igår kväll hyrde jag "Blood diamond". Mycket bra. Välspelat, brutalt, realistiskt, tänkvärt och inte närmelsevis så mycket usa-är-bäst-i-världen-floskler som jag hade förväntat mig. I nuvarande dagsform skulle jag nog ge den 4 av 5. Finns i en videobutik nära dig.

Se'n!