Herr Ambassadör...?

Han är Arvikaambassadör. Lasse Anrell. Det innebär i stort sett att han ska marknadsföra Arvika världen över. Eller i alla fall i Sverige. Arvika Näringslivscenter fyllde tio år i dag och Lasse Anrell skulle hålla en föreläsning. Någonting om Arvika vs Stureplan... typ.

"Du var inte så rolig som du trodde" skulle C ha sagt.

Jag slängde faktiskt några ord med Lasse redan i receptionen, för att sedan, tio minuter senare, stöta ihop med honom igen när jag inte fullt så obemärkt som jag trodde försökte tränga mig före honom (och ytterligare några nödiga stackare) i toalettkön. På något vis hamnade samtalsämnet vid tappade tvålar och när jag stängde dörren bakom mig försökte han skoja till det lite med min vän G på samma tema. Gick sådär.

Med lite god vilja kanske det kunde ha varit lite roligt att komma in på en föreläsning iklädd gummistövlar, jeans och kavaj med en handfull böcker i en ICA-kasse. I synnerhet när alla i publiken (förutom en klick "vanliga" människor, mig inräknad) satt och svettades i kostymer av modell jätteviktig. Men så mycket god vilja kunde jag inte riktigt uppbringa just då. Tyvärr.

Vårt kommunalråd inleder med orden "Nu ska vi ha det trivsamt med Lasse Anrell". Jag kämpade emot min spontana önskan att sätta igång den Mexikanska vågen från tredje raden bakifrån. Undrar om han funderat över den inledningen länge, eller om det helt enkelt var stundens entusiasm som kom över honom? Det får vi nog aldrig veta.

Lasse ville inte ha mikrofon så att alla skulle kunna höra bra. Han tycker inte om mikrofoner, sa han. För han tyckte det var viktigt att kunna vara lite rolig och byta t-shirt 7 gånger under den dryga halvtimmen han "föreläste", och det funkar inte så bra med headset. Han tycker inte om att prata inför folk heller, sa han. Det märks. Tyvärr. Han brukar dessutom få sagt det han har att säga under en minut, vilket är vad han brukar få på sig när han är med i TV... sa han. Så då undrar jag, helt ärligt, vad gör han här i en dryg halvtimme?

Hursomhelst så påstår Lasse att framgångskonceptet för Arvika är att behålla våra unga kvinnor. Se till att de inte flyttar ut helt enkelt. Då kommer allt annat att lösa sig. Och för att behålla alla unga kvinnor så behöver vi två saker. Kaffe Latte och sushi.

Att ingen har tänkt på det tidigare. Det är där vi har lösningen: Sushi i Arvika. You got my attention Lasse.

Efteråt kändes det ungefär som att "jaha... det var alltså inte mer än så?". En parentes i eftermiddagen. Inget jag lär berätta om för mina barnbarn om man säger så. Men vi får hoppas att han har rätt. Vi får hoppas att någon öppnar sushibar i Arvika och att våra unga kvinnor stannar kvar så att bygden blomstrar. För om vi ska förlita oss på att Lasse Anrell ska entusiasmera resten av världen till att upptäcka Arvika, ja då mina vänner... då ligger vi risigt till.