Offentlig språkkreativitet eller arisk otur?

Rätt vad det var så befann jag mig på en offentlig toalett på Kristinehamns järnvägsstation. På väg ut efter uträttat ärende såg jag att dörren var fullklottrad med diverse oläsliga symboler och allehanda penn- och skrapmärken. Det enda som egentligen utmärkte sig var att någon ambitiös stackare suttit på knä och tålmodigt ristat in "svartskale". En typografisk katastrof naturligtvis, men likväl tydligt nog för att dominera över det andra klottret. Men det stod inget mer. Inget budskap i övrigt utan bara helt kort "svartskale".

Fick han bråttom på slutet, eller hade han helt enkelt bara lite otur när han tänkte? För det kan väl inte vara så att kunskapsnivån hos den genomsnittlige smygrasisten i Kristinehamn ligger och trycker i botten av skolverkets stavningsstatistik?