Nu har jag gjort det. Upplevt världens bäste coach, mannen som coachat världens främsta idrottsmän, miljardärer och presidenter. Mannen som gett den personliga utvecklingen ett vackert, välkorrigerat och varmt leende ansikte. Mannen som gett framgång en ny innebörd för hundratusentals människor. Mr NLP himself: Anthony Robbins.
Jag upplevde honom på Excel Exhibition Centre i London. Förväntningarna var stora. Hur bra är han? Vad kommer han att säga? Och hur gör han sig på scenen inför 8000 "vanliga" människor?
Jotack helt ok, och bitvis... fucking fantastic.
Han levererar mycket visdom och insikt, metoder och verktyg för personlig utveckling, enkelt uppstyckat och pedagogiskt förklarat. Han levererar en sjuhelsikes show med storbildsskärmar, fantastiskt ljud och ljussättning av värdsklass. Han levererar en enastående utstrålning och har en i det närmaste magisk förmåga att skapa stämning bland de 8000 deltagarna i detta jätteseminarium. Glädje, inspiration, dans, musik... you name it. Det var helt enkelt fantastiskt.
Oftast.
För även om det mycket som är riktigt, riktigt bra, så finns det ändå en del som jag ställer mig kritisk till. Min kritik på det innehållsmässiga planet spar vi till en annan gång, men en sak ska man vara helt klar med, och det är att förutom att hjälpa människor, så finns det ytterligare en sak som mr Robbins brinner för: Business.
Föreställ dig att du sitter och tittar på en fantastisk film. En sån där riktigt, RIKTIGT bra film. Den är gripande, spännande och helt underbar in i minsta detalj. Troligtvis är det en av de bästa filmer du någonsin sett och med spänning väntar du du otåligt på den rafflande upplösningen som du vet kommer... NÄR SOM HELST!
Så bryter de för reklam...
Och i reklaminslaget informerar de om att filmen fortsätter en annan dag. På en annan kanal. En betalkanal.
Det är synd tycker jag, för jag gillar inte reklam i mina filmer. I synnerhet inte när jag betalat mycket pengar för att få se den. Så jag stängde av TV:n. Men det som är bra med reklamavbrott är, att då kan man göra något annat. Så jag och G gick och tittade på Big Ben istället. Vi åkte tunnelbana också, strosade i Notting Hill, lekte turister och tittade på poliser med maskingevär.
Ja, en fantastisk resa var det.
söndag 2 mars 2008
Great powers - great responsibility
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fucking "fantastic"??? Fucking OUTSTANDING menar du väl ändå? :)
För övrigt håller jag med till 100%!!
......SAY YES!! :)
Jag är glad att du är kritisk. Mer säger jag inte.
Men jag hoppas på en uttömmande berättelse om det övriga London så skall jag berätta om hur fucking fantastic det var i en stuga i Branäs. Inga storbildsskärmar eller pepsodentleenden, men goa vänner hemlagat käk, brädåkning, en hel del öl och allt kryddat med en eftermiddagsvisning av Flåkrypa Grandprix. Detaljer nämns i nästa telefonsamtal.
Puss på´rä!
Snygg iaf...
Skicka en kommentar