It's a beautiful day!

Igår hoppade jag över den inplanerade träningen, eftersom min kropp knackade på och upplyste mitt sinne om att "du, jag håller på och fixar oss en liten sommarförkylning, så du ska nog inte vara så kaxig och tvinga iväg mig på oegentligheter ikväll". Mitt sinne, som har lärt sig att lyssna på min kropp (även om det bär emot ibland), bestämde att vi skulle stanna hemma och sätta upp gardinstänger istället.

Gardiner är onekligen lite "brudigt" sa jag (möjligen lite smått provocerande) till min gardinförespråkande vän som varit smakråd och allmän pådrivare i "projekt heminredning". Tja, sa hon, eller som alla vi andra brukar kalla det: Hemtrevligt. Det tog mig säkert en kvart att lirka den värjan ur axeln.

Hursomhelst, solen lyser, himlen är blå och jag har tagit mig en välförtjänt sovmorgon. Om fem minuter ska jag äta lunch med Tommy. Det var ett tag sedan vi sågs, så jag ser fram emot en timme där vi löser världsproblem, pratar film, diskuterar det kvinnliga mysteriet, betar av gamla och nya förhållanden och förankrar Bruce Willis odiskutabla suveränitet som vardagshjälte. Innan vi avslutar för dagen fastställer vi vår egen förträfflighet gentemot resten av världen och går sedan ut i det vackra vädret med ett ödmjukt leende på läpparna.

Precis som vi alltid gör.

It's a beautiful day...