lördag 13 oktober 2007

Mannens bäste vän: Nasalvibratorn

Först vill jag varna känsliga läsare för innehållet i detta inlägg, då vissa människor kan uppfatta det som stötande. Läsning sker härifrån på egen risk och författaren tar inget ansvar för eventuella konsekvenser oavsett karaktär som uppstår till följd av innehållet i detta inlägg.

På den tiden då dinosaurierna fortfarande vandrade på jorden och jag själv satt fast i Gymnasiet, hade vi en historielärare som var tre äpplen hög och luktade plaståtervinning. Han kom från de södra regionerna och hade förutom sina gigantiska 32" widescreenglasögon från 30-talet, en svårslagen uppsättning hemtehår. "Hemtehår" är den norska benämningen på när man spar ut sitt "sidohår" och sedan kammar det över flinten för att ge sken av att man inte alls lider av omfattande hårbortfall. Det är nästan otäckt hur naturligt det kan se ut när en äldre herre har vattenkammat 55 cm glesvuxen polisong över en välpolerad glaciärflint.

Detta hemtehår hade en tendens att under hans föreläsningar långsamt förflytta sig nedför hans lutande hjässa, för att slutligen komma till en abrupt landning på insidan av hans jätteglasögon. Detta var ett återkommande fenomen som uppträdde med 3-5 minuters mellanrum beroende på hans engagemangsnivå. Men han hade utvecklat en grym teknik där han sekundsnabbt, med en enda naturligt svepande handrörelse, lyckades återställa hemtehåret till sin ursprungsposition. Mäkta imponerande måste jag säga.

Vad som var mindre imponerande var hans öronvaxsamling som han odlade i sitt generösa bestånd av öronhår. Jag överdriver inte om jag säger att han med lite god vilja och en gummisnodd hade kunnat göra ett par hyfsat imponerande toffsar av sina buskar. Det hade med största säkerhet gjort succé i lärarrummet sådär framåt lunchtid. Hans näshår höll samma höga kvalité när det kom till täthet och växtvilja, och det gick rykten om att han eventuellt försökte kompensera för en förlorad mustasch, som blivit resultatet av en en otäck olycka vid Kartografiavdelningen på Bäckmans Bokhandel i Årjäng under 60-talet. Men det var nog som sagt bara rykten.

När jag var i Stockholm för några veckor sedan smet jag in på Clas Ohlson i jakt på ett billigt USB-minne. Men på vägen till kassan gick jag förbi någon jag hört talats om, men aldrig tidigare sett med egna ögon. En näshårstrimmer. Jag fick en omedelbar bild av min gamle historielärare och kände en i det närmaste tvångsmässig impuls att köpa den. Men allvarligt talat, hur fånigt är det inte med en näshårstrimmer? Det är ju t.o.m. snäppet värre än konserverad gröt. Så jag hånlog lite och tänkte att "nejdu... den lätta går jag inte på". Skulle inte tro det.

En vecka senare när jag har satt i batterierna och testat den så känner jag mig ändå rätt nöjd. Jag må vara flintis, men saknar med stolthet all antydan till hemtehår. Jag må ha glasögon, men de upptar inte hela mitt ansikte. Och jag må ha näshår, men jag har numera verktyget som garanterar att det inte konkurrerar med min välansade mustasch.

När man slänger en snabb i blick i badrumsskåpet på verktyget ifråga förs iofs tankarna till annat än just näshårsbekämpning, men det är något jag känner att jag kan leva med.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Är det sAnt?!

Bea sa...

Eeeh - inte särskilt djupsinnigt - men tämligen informativt! Tack för det... Tror jag...

2maz sa...

Haha... som sagt: Läsning sker på egen risk.

--> Kicki, mitt badrumsskåp innehåller ett och annat mysterium. Om det är sant eller inte lär väl visa sig med tiden, men den skarpögde lägger säkert märke till mina vältrimmade näsborrar.

--> Bea, varsegod, nöjet var nog dessvärre helt på min sida. ;)

Anonym sa...

Nu fattar jag varför jag tyckte att du var olik dig vid frukosten!!! Värsta fräna grejen, som Pölsa skulle ha sagt :)

Tesa sa...

Nämen herre gud...du ska ju vaxa fattaruväl! :D
Ta en kik på den här också då.
He he...

David sa...

Tack - roligt och mycket underhållande! Ditt inlägg fick mig snabbt på mycket gott humör! =)

2maz sa...

Härligt att jag kan pigga upp din dag David! :)