Tidsresor, badmintonregler och snabba bilar

I helgen hade jag besök av C, en liten superhjälte på 8 år. Han brukar komma över ibland på helgerna och damma av min gamla PS2:a, efter att vi intagit en näringsriktig middag innehållande minst två pizzabitar ur kostcirkeln från Statens folkhälsoinstitut. Det händer också att vi hyr en film (oftast blir det något animerat när han efter en kvarts ojjande inser, att min övertygelse om att åttaåringar inte ska se på skräckfilm fortfarande är det som gäller), har kuddkrig (tills det blir pinsamt uppenbart hur länge sedan det var jag städade), spelar fotboll (trötta ben orkar hur långt som helst bara det är en boll inblandad), äter lyxfrukost på café (nej, det har absolut inget med min kokkonst att göra) eller tja... gör något helt annat. Just den här helgen började vi hos min mor.

När jag till min mors stora lycka hjälpt min styvfar att sätta upp ett nyinhandlat insynsskydd mot grannarna, så var det dags för den inledande badmintonmtchen mot C. Numera delas den lilla trädgården av med ett badmintonnät, så nu skulle det minsann tävlas. Badminton är inte helt olikt minigolf eftersom det handlar mycket om att psyka motståndaren. Något som C är fantastiskt skicklig på. Han skulle dessutom med lätthet vinna VM i kreativ regeltolkning. "Nämen alltså, när den är framför stolen så blir det inte... nej... det var inte samma som förra gången... jo, den var på linjen... jamen det är inte den linjen som gäller..."

Klockrent politikerämne.

Tyvärr för C så slår räckvidd både vilja och kreativitet i det här spelet. Men det är väl bara en tidsfråga innan jag blir klassad som dinosaurie även inom denna gren.

På söndagen skulle min bror spela med Môra-Per. Riktigt bra folkrock på värmländska. Med en handfull skivor i bagaget har de enligt egen utsago bara en "hit". Anledningen till att de inte slagit nationellt ännu finns det lite olika bud om. Skulle kunna vara för att ingen utanför rondellerna i Arvika hört dem, med undantag för ett par hushåll i Edane och en och annan packad raggare från Torsby. Eller så skulle det kunna vara den missade spelningen i Bingolotto 2001. Svårt att säga.

Nu var det i alla fall dags för "Gammelvala" (Gammel=gammal, vala=världen, om det nu skulle vara någon utanför värmland som läser detta), som under ett par veckor varje sommar lever upp med kolmilor, nävgröt med fläsk, tjärtillverkning, hästskjutsar, smeder, träkonstnärer och en hel hög andra mer eller mindre intressanta människor och tillställningar.

Vi avnjöt musik, mingel, våfflor och ostkaka med grädde och sylt, nävgröt med fläsk, byggde oss en ferrari och tog ett varv i höskrindan som var förspänd med en ståtlig Ardenner. Alltå, nu ska man ju inte svära, jag vet... men satan vilken stor häst! Det var som en mammut utan betar. Vill ha!

Det var onekligen två slagna killar som hamnade i soffan vid sextiden på kvällen. Tidsresor är tuffa grejor nuförtiden.